Jag gick och la mig tidigt i går kväll - redan vid halvnio. Det fanns inget på TV. Det brukar inte vara så mycket jag vill se i vanliga fall heller. Verkligheten är fullt tillräcklig, för att underhålla mig. Jag tog med min Notebook i sängen väl medveten om, att det brukar innebär,a att jag sedan får svårt att sova. Framför allt ville jag googla lite på demens. Jag har gjort det förut, men nu ville jag läsa med själen, inte bara med hjärnan.

Jag har förut snuddat vid diagnosen frontallobsdemens som en tänkbar möjlighet. Mest som en lätt  skrämmande lek med diagnoserna. Förmodligen för att människan ofta försöker föreställa sig det värsta och sedan lättad konstatera ”att så farligt är det i alla fall inte”. Men tyvärr, när jag läse på symtomen så insåg jag att jag förmodligen har hittat rätt. Saker som jag retat mig på, saker som har förvånat mig, saker som T har gjort - och framförallt inte gjort, får därmed sin orsak och förklaring. Nu återstår nödvändiga utredningar som så småningom mynnar ut i en förhoppningsvis säker diagnos.

Med hjälp av en bok lyckades jag somna runt 01:30. Kl 5 vaknade jag och då satte hjärnan i gång att jobba, även om kroppen protesterade, så till slut klev jag upp och gick ut med hunden. Allt som allt blev det 4 timmars sömn. Jag ska försöka sova lite middag i stället.