Jag gick och la mig tidigt i går kväll - redan vid halvnio. Det fanns inget på TV. Det brukar inte vara så mycket jag vill se i vanliga fall heller. Verkligheten är fullt tillräcklig, för att underhålla mig. Jag tog med min Notebook i sängen väl medveten om, att det brukar innebär,a att jag sedan får svårt att sova. Framför allt ville jag googla lite på demens. Jag har gjort det förut, men nu ville jag läsa med själen, inte bara med hjärnan.

Jag har förut snuddat vid diagnosen frontallobsdemens som en tänkbar möjlighet. Mest som en lätt  skrämmande lek med diagnoserna. Förmodligen för att människan ofta försöker föreställa sig det värsta och sedan lättad konstatera ”att så farligt är det i alla fall inte”. Men tyvärr, när jag läse på symtomen så insåg jag att jag förmodligen har hittat rätt. Saker som jag retat mig på, saker som har förvånat mig, saker som T har gjort - och framförallt inte gjort, får därmed sin orsak och förklaring. Nu återstår nödvändiga utredningar som så småningom mynnar ut i en förhoppningsvis säker diagnos.

Med hjälp av en bok lyckades jag somna runt 01:30. Kl 5 vaknade jag och då satte hjärnan i gång att jobba, även om kroppen protesterade, så till slut klev jag upp och gick ut med hunden. Allt som allt blev det 4 timmars sömn. Jag ska försöka sova lite middag i stället.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det är nu 1½ vecka sen Thomas dog. Det tog drygt en vecka från det att vi insåg att han var terminal, så det gick väl ganska fort egentligen. Han slutade helt enkelt att äta, inte medvetet tror jag. Inte så att han tänkte att om jag slutar a...

      Idag skiner solen så vackert och temperaturen snuddar vid nollstrecket. Vid horisonten ser man svarta moln innehållande snöbyar. Det känns ännu så overkligt - i morse 06:14 drog T sina sista andetag. Det har varit en lång och svår färd m...

    T är nu terminal och vi har turats om att sitta hos honom. Snart är det min tur att vaka. Så många gånger jag stått bredvid en anhörig och försökt trösta och förklara, nu sitter jag där själv. Personalen här är så fina och hjälpsamma.  ...

    I tisdags meddelade jag T´s anhöriga att han nu var märkbart försämrad. Att ta det beslutet är ett avgörande byggt på yrkeserfarenhet. Men det är också en viss chansning, man kan aldrig veta helt säkert. Det är en konst av den högre skolan o...

Nu ser jag en märkbar försämring från tidigare, T är smalare och längre bort i sin egen värld. Han ligger i sängen på sin vänstra sida. Så liten han har blivit, så tunn och hjälplös. Hans ögon möter mina, men det är tomma ögon, som inte begriper vad ...