Det ringde från Neurologen, en kvinna meddelade att remissen, som de skickade till Minnesmottagningen för Ts räkning inte kommer att åtgärdas, ”eftersom MSA inte leder till någon kognitiv svikt”. Jag finner det häpnadsväckande, att de utgår ifrån att har man MSA, så kan man inte ha flera sjukdomar. Det skulle vara nog vara intressant att få den läkares avslag i skriftlig form. Jag kom mig inte för att be om det då, men ska så göra vid tillfälle. I stället förslog kvinnan att vi skulle komma till ett gemensamt möte med arbetsterapeut, läkare med flera. Har vi något val?

I dag har T sovit hela dagen, förutom att han gick upp och åt frukost vid 10:30 och ännu ligger han (klockan är nu 15:00). Fortfarande är han oklädd. Nyss hörde jag, att han gick ut på toaletten och när jag kastade en blick ut i hallen såg jag spår efter hans färd. Blöta droppar bildade ett prickigt band från hans rum till toaletten, där toaringen var nerkissad. Jag frågade om han hade kissat på sig och det svarande han ja på.

–        Har du ingen blöja på dig?

–        Nej!

–        Men sätt på en då.                                                   

                                                  

                                         

Han gick upp och satte på sig en blöja.

–        Bytte du de blöta kalsongerna?

–        Nej!

–        Men gör det då.

Han gick åter upp. När jag tittade in i hans rum, låg han under täcket igen. Två par kalsonger låg ut-och-in-vända på golvet i var sitt hörn med var sin blöt blöja i. Jag fyllde hinken med varmvatten och såpa och torkade golvet. Passade sedan på att stänga dörren till hans rum, där det luktar ”gammal gubbe”. Åh, vad jag hatar att bo i denna stank.