I dag har T sovit hela dagen, förutom att han åt frukost vid 11-tiden, därefter gick han och la sig igen. Först vid 19:00, lagom till teve, vaknade han till liv. Hans sjukdom gör honom så trött, att man knappt tycker att han har något liv värt namnet.

Själv har jag sovit halva dagen – förmiddagen – man då hade jag faktisk jobbat natten före. Eftermiddagen ägnade jag åt att släpa sten. Jag har fått 3 högar med sten av grannen och nu tänker jag bygga en låg mur runt min lilla ”skog” på ca. 1000 kvadratmeter.

Nån gång i framtiden ska jag göra en trädgård av den. Än så länge består den av slånbärsbuskar och runt 25 jättetallar. Resterande tomten är väl det man kallar trädgård, även om där när vi flyttade in bara fanns en massa höga träd som skuggade och en stor gräsmatta. Allt detta ska jag vidareutveckla till min drömträdgård. Jag får göra allting själv, T verkan kan eller är intresserad, men det gör ingenting, jag tycker det är så roligt att jag knappt kan vänta tills det blir vår och allting börjar att växa.

Det är viktigt för mig att fortsätta njuta av mina intressen och även skaffa nya, nu när T blir sämre och sämre. Även om hans liv är en lång nerförsbacke, där allting blir sämre och sämre, tänker jag inte sluta att njuta av livet. Det är nog snarare så att jag har blivit ännu mera medveten om att livet ska levas medan man har det. Tids nog kommer jag att tvingas att dra ner på allt det roliga. Vem vet hur länge man får leva?

 

Znogge

6 mars 2015 22:48

Här och nu för vem vet hur framtiden ser ut...

Lycka till med sitt trädgårdsprojekt!

http://znogge.wordpress.com

 

Ingrid

7 mars 2015 13:37

Du resonerar så klokt!
Det gäller verkligen att leva medan man orkar och att du måste skaffa dig en egen tillvaro och odla dina egna intressen är nog så viktigt.
Ha en skön helg!
Kram, Ingrid

http://stenstugu.com/wp

 

Znogge

7 mars 2015 17:19

Tyckte jag kommenterade här i går...

Nåja, det står skrivet i stjärnorna så det är viktigt att leva här och nu. Ta vara på varje stund och göra det som är viktigt för oss. I den mån det går i alla fall...

http://znogge.wordpress.com

Anhörig

8 mars 2015 20:13

Jo, du har varit här redan, det är bara jag som inte hunnit titta ännu :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Det är nu 1½ vecka sen Thomas dog. Det tog drygt en vecka från det att vi insåg att han var terminal, så det gick väl ganska fort egentligen. Han slutade helt enkelt att äta, inte medvetet tror jag. Inte så att han tänkte att om jag slutar a...

      Idag skiner solen så vackert och temperaturen snuddar vid nollstrecket. Vid horisonten ser man svarta moln innehållande snöbyar. Det känns ännu så overkligt - i morse 06:14 drog T sina sista andetag. Det har varit en lång och svår färd m...

    T är nu terminal och vi har turats om att sitta hos honom. Snart är det min tur att vaka. Så många gånger jag stått bredvid en anhörig och försökt trösta och förklara, nu sitter jag där själv. Personalen här är så fina och hjälpsamma.  ...

    I tisdags meddelade jag T´s anhöriga att han nu var märkbart försämrad. Att ta det beslutet är ett avgörande byggt på yrkeserfarenhet. Men det är också en viss chansning, man kan aldrig veta helt säkert. Det är en konst av den högre skolan o...

Nu ser jag en märkbar försämring från tidigare, T är smalare och längre bort i sin egen värld. Han ligger i sängen på sin vänstra sida. Så liten han har blivit, så tunn och hjälplös. Hans ögon möter mina, men det är tomma ögon, som inte begriper vad ...