Presentation

URL:    http://demens.bloggplatsen.se
Registrerad:    2014-09-10 09:27
Senast inloggad:    2017-04-29 11:32
Bloggtitel:    Demensbloggen
Förnamn:    Rebecka
Efternamn:    Anhörig
Län:    Gotlands län
Kommun:    Gotland
Ort:    Lärbro
Intressen:    neurologi

 

I 3½ år har min man haft en ovanlig neurologisk sjukdom kallad MSA. En sjukdom som förstör hjärnceller och sakta bryter ner patienten fysisk. Medellivslängden efter upptäckt är 8-9 år. I sjukdomsbilden ingår inte vanligtvis demens. Sen något år tillbaka har jag ändå då och då märkt att han glömmer vissa saker. Inte så ofta, men ändå så att jag har funderat ibland. Jag har tänkt: Är det jag som missuppfattat? Är det jag som överdriver eller är det bara tillfälligheter?


I slutet av juli upptäckte jag av en tillfällighet att det kom inkassokrav till honom. Jag började snoka i hans papper och upptäckte att alla räkningar, som han vanligtvis brukar betala, låg i en osorterad hög bland annan post och reklamblad. Påminnelser och inkasso i massor.


Sen följde några av veckor av bestörtning, då jag försökte att reda ut allt med fodringsägarna och betala alla obetalda räkningar.


Det var den första och största anledningen till mitt beslut - att kräva en demensutredning. I förgår var vi äntligen iväg till sjukhuset och påbörjade den. De flesta av testerna klarade han galant, men så kom då några stora gropar i svaren och terapeutens bedömning blev, att vi bör gå vidare med flera utredningar.


Kanske låter det märkligt att säga: Det känns skönt att få bekräftat mina  misstankar, att jag inte inbilder mig. Även om det inte är en trevlig diagnos, så vet jag i alla fall nu vad som är fel. Vår tillvaro och vardag är ju ändå den samma som innan beskedet. Och nu vet jag ju vad mitt problem handlar om. Vi påbörjar nu en resa. Jag vet inte vårt mål, men jag vet åt vilket håll vi färdas, även om inte detaljerna är utstakade.


Jag skriver här för att få "prata av mig", när det känns tungt. Eller när jag inte har någon att prata med. Eller när något roligt har hänt - allt är inte sorgligt. Det är tillåtet att skratta också. En blogg tröttnar inte på mig, så jag behöver inte hålla igen Jaglovar inte att skriva här varje dag. Det får inte bli en belastning, det ska vara en tröst. Jag skriver bara när jag känner för det eller när något nytt har hänt.





Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se