Direktlänk till inlägg 6 juli 2015

I dag ska jag packa en väska

Av Anhörig - 6 juli 2015 09:13

I dag måste jag packa lite kläder och en necessär åt T. I morgon ska han till Kilåkern och vara där i två veckor. Då kan jag åter känna mig fri och totalt koppla av.


Jag kommer väl att börja med att städa ur hans säng och rum, gå genom och tvätta kläder som han inte lagt i tvättkorgen - det brukar han för övrigt aldrig göra. Toaletten kommer att bli skinande ren den också, så jag kan använda den utan att först kolla om den går att sitta på.


 


Men sen kan jag koppla bort städningen ett tag och ta det hela mera med en klackspark. Det känns lite som, när man var tonåring och fick FF (föräldrafritt).  Då ska jag passa på att slå de ovan nämnda klackarna i taket. Åtminstone bildligt talat.

 
 
Ingen bild

Ingabritt Jormelius

6 juli 2015 12:36

Hallo! Ha en skön 14 dagars period och slå klackarna i taket och var bara du. Inte hustru, vårdare eller något annat. Njut och unna dig livet 😀 Kram och mina tankar finns hos dig.

Anhörig

7 juli 2015 06:59

Tack, det ska jag.

 
Ingen bild

Ingabritt Jormelius

6 juli 2015 12:46

Hej igen. I veckan läste jag boken Ett långsamt farväl. Stämde på vårt förhållande till 85-90% En riktig ahaupplevelse och en rejäl blick i backspegeln. För när man står mitt i "smeten" inser man inte eller förstår vilket liv det är man lever. Ib

 
Ingen bild

Ingabritt Jormelius

6 juli 2015 12:46

Hej igen. I veckan läste jag boken Ett långsamt farväl. Stämde på vårt förhållande till 85-90% En riktig ahaupplevelse och en rejäl blick i backspegeln. För när man står mitt i "smeten" inser man inte eller förstår vilket liv det är man lever. Ib

 
Ingen bild

Ingabritt Jormelius

6 juli 2015 12:46

Hej igen. I veckan läste jag boken Ett långsamt farväl. Stämde på vårt förhållande till 85-90% En riktig ahaupplevelse och en rejäl blick i backspegeln. För när man står mitt i "smeten" inser man inte eller förstår vilket liv det är man lever. Ib

Anhörig

7 juli 2015 06:58

Du har rätt.
Jag ska komma ihåg boken.

 
Znogge

Znogge

6 juli 2015 15:31

Så skönt för dig att få rå dig helt själv i två veckor. Det måste vara en lättnad.Tur att den hjälpen finns att få.

http://znogge.wordpress.com

Anhörig

7 juli 2015 06:57

Eller hur? Jag 'är verkligen tacksam.

 
Amanda å matte Julia

Amanda å matte Julia

6 juli 2015 18:57

DET gör du alldeles rätt i! Njuuut!!!

Kram
/Julia

http://hjuliahullerombuller.blogspot.se

Anhörig

7 juli 2015 06:56

Det ska jag. Ha det!

 
Mia

Mia

6 juli 2015 22:01

Det friheten måste kännas underbar! Du har verkligen förtjänat det att få ett par veckor utan ansvar för att din man ska ha det bra. Jag hoppas du kan koppla av och ha det riktigt gott.

http://miatankar.wordpress.com

Anhörig

7 juli 2015 06:56

Tack ska du ha, jag ska försöka.

 
Ingen bild

Sundsvalls Micke

7 juli 2015 14:08

Hej!
Hoppas du kommit över skuldkänslorna nu! För dom försvann för mig efter den första avlastningen vi hade.
Tyvärr så var det lika svårt var gång för mig att åka o lämna min sambo på boende. Men det gick över då jag kom hem o fick koppla av o inte behöva tänka...
Men det finns nog några sundsvallsbor som undrar över en vuxen karl som sitter på bussen o gråter. Ja tårarna rann i alla fall då jag åkte hem. ;-)

Micke

Anhörig

8 juli 2015 07:21

Jo, du har rätt. Det kändes bättre denna gång.
Folk blir nog lite obekväma med att vuxna gråter offentligt oberoende av kön. Själv har jag svårt att gråta t o m ensam.

 
Mia

Mia

8 juli 2015 04:11

Jag är en kvinna, mamma, fru till två barn som är födda 00 och 02. Pojken är 15 år och flickan är 13 år. Jag är 44 år. Vi bor på landet i ett stort hus med våra djur. Vi bor i Kronobergs län som ligger i Småland. Vi söker seriösa, ärliga vänner, utåtrikta människor i vår ålder att kunna umgås med att hittar på olika saker med. Hoppas på svar! Man kan säga att våra barn är utfluga nu. Både gott och ont. Kan man säga att det är. Dom bor i en stödfamilj som man tycker mycker om. Jag har Autism, Asberger, utvecklingstörning m.m Bra att man kan utnyttja Socialen på pengar m.m Nu är jag och min man fira från allihopp och vi kan göra precis vad vi vill nu med våra egna liv. Bra va! Det är ju bra att Socialen kan tar hand om våra barn när man inte har någa vänner alls. Som inte vill har med oss att göra. Det är ju bra med skattepengar. Ni får ju ändå betala med skattepengar till Socialen. När man är kontaktlös. Vi ska utnyttja socialen till max!




Det som hjälper mig att får vara med mina djur som är hundrana. Dom betyder allt för mig Hade jag inte dom så skulle det nog går åt helvet med allt i hopp skulle jag säga. Jag rider på ridskola två gång i veckan när skola är i gång då. Hästarna betyder allt för mig också. Det stora problemet är att jag inte kommer i gång på grund av mitt stora funktionshinder på grund av mina diganoser. Jag saknar en startknapp och stoppknapp. Det är inte så många som hjälper mig med detta. Tråkiet nog. Jag är förhandlingsförlarmad m.m Min dotter har samma diagnos som mig. tråkiet nog. Vi har en stor problemmatik. Autismspekatrum. Vad ska jag mer berätta då? Har gått i en jävla särskola. Lärde mig inte ett jävla förbannad dugg. Fick aldrig lära mig engelska m.m Det är särskolans fel att jag är den jag är i dag nuläget. Vad kan socialen hjälpa oss med då?! När dom har tagit hand om barnen. Då har man ju totalt misslyckas med allt vad det innebär. Vad är meningen att leva då?! När man inte har något ting att komma när man inte har lärt sig något i denna jävla särskolan som man har gått i. Vilket jävla värde har man då?! Socialen dom är redan inkopplad sedan år 99 - 00. Jag har inget att dölja. För jag inget mera av mitt liv längre. Så man kan gärna lägga sig och dö. Jag är inte på psyk akuten nu. Jag blir utskriven den 8 jini-14. Var inne i ca tre dagar. Fick alla mina medciner upphöjd, Jag är hemma. Tror att jag känner till namnet. Kanske till och med att jag har provat det någon gång. Jag är inte på psyk akuten nu. Jag blir utskriven den 8 jini-14. Var inne i ca tre dagar. Fick alla mina medciner upphöjd, Jag är hemma. Tror att jag känner till namnet. Kanske till och med att jag har provat det någon gång. Inte samma situation igen tack som jag fick uppleva den 4 Juni. Det var hemsk då! Känner mig stark nu.Tack vare att jag rid på en häst innan i kväll. På ridskolan.
Något mera ni vill veta?????????????




Det är ganska skönt att skriva som det är och får ut mina tanka öppet här. Vad som helst. Ett tecken på hjälp. Hur gör man en blogg så det kan nor ut till alla. Fundera på att skriva om mitt liv hur jag har det i mitt tråkia liv. Mina funderningar m.m

http://www.miamiamia.bloggplatsen.se

 
Åke

Åke

15 juli 2015 07:32

Jag tolkar att du hoppar högt av glädje :) Koppla nu av. Det kanske blir bra semester för båda...

http://www.nacka144.se

Anhörig

25 juli 2015 07:38

Så sant!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Anhörig - 27 mars 2018 08:26

    Det är nu 1½ vecka sen Thomas dog. Det tog drygt en vecka från det att vi insåg att han var terminal, så det gick väl ganska fort egentligen. Han slutade helt enkelt att äta, inte medvetet tror jag. Inte så att han tänkte att om jag slutar a...

Av Anhörig - 17 mars 2018 19:16

      Idag skiner solen så vackert och temperaturen snuddar vid nollstrecket. Vid horisonten ser man svarta moln innehållande snöbyar. Det känns ännu så overkligt - i morse 06:14 drog T sina sista andetag. Det har varit en lång och svår färd m...

Av Anhörig - 14 mars 2018 07:22


    T är nu terminal och vi har turats om att sitta hos honom. Snart är det min tur att vaka. Så många gånger jag stått bredvid en anhörig och försökt trösta och förklara, nu sitter jag där själv. Personalen här är så fina och hjälpsamma.  ...

Av Anhörig - 10 mars 2018 19:07


    I tisdags meddelade jag T´s anhöriga att han nu var märkbart försämrad. Att ta det beslutet är ett avgörande byggt på yrkeserfarenhet. Men det är också en viss chansning, man kan aldrig veta helt säkert. Det är en konst av den högre skolan o...

Av Anhörig - 6 mars 2018 16:00


Nu ser jag en märkbar försämring från tidigare, T är smalare och längre bort i sin egen värld. Han ligger i sängen på sin vänstra sida. Så liten han har blivit, så tunn och hjälplös. Hans ögon möter mina, men det är tomma ögon, som inte begriper vad ...

Ovido - Quiz & Flashcards